Äntligen - Förlossningsbrevet.
Långt? Mja, det ser bara så ut här i den smala bloggen. Utskrivet på vanligt A4 är det bara 2 sidor precis och det är ju väldigt luftigt skrivet. Det finns en stor risk att det kommer gå mycket snabbt på förlossningen så det var bra med en sammanfattning och rödtextat. Dessutom har ju Mathias satt sig in i brevet ordentligt så han kan detta precis lika bra som jag, det är ju allra viktigast.
Så här ser det ut men observera att jag inte lyckats göra röd text i bloggen så jag har gjort kursiv & understruken istället så det som är kursiv/understruken stil här är egentligen rött i det riktiga brevet.
Har också fixat så det blir utskrivet och har mailat det till min BM för att få höra hennes synpunkter när jag ska dit.
*******
Förlossningsbrev
Rebecka Larsson, 820906-****
Viktigaste punkterna (sammanfattning av texten nedan)
- Naturligt - EJ epidural, värkstimulerande, skalpelektrod och liknande. Gärna bad, värme/kyla, eventuellt lustgas. Mycket stöd i avslappning och andning.
- SEN avnavling! I alla lägen.
- EJ tidig hemgång från BB, EJ tillmatning utan vårt godkännande.
Allmänt/bakgrund
Jag har två förlossningar bakom mig. Första startade spontant, hade ett naturligt förlopp och slutade med en liten son på 3685 gram/52 cm i vecka 42+3 (Östersund). Andra startades med prostaglandingel, 2 doser. När värkarna väl satte igång tog det 2 timmar innan det lilla gossebarnet föddes fram på 4 minuters krystvärkar. 4680 gram/54 cm i vecka 39+6 (Borås).
Jag skriker när jag föder barn. Jag är fullt kapabel till att göra det jag ska ändå och krystar alldeles utmärkt skrikandet till trots, så låt mig hållas. Peppa mig dock gärna och guida mig rätt med andningen och avslappningen.
Jag vill ha information om allt som händer runt omkring (även negativa saker) och jag vill vara delaktig i de beslut som tas om mig, vårt barn och min förlossning. Om jag av någon anledning inte kan vara delaktig skall pappan tillfrågas om allt som rör mig och vårt barn.
Jag vill inte bli talad till, eller behandlad som, ett barn. Jag vill bli tagen på allvar när jag är allvarlig. Det är min tredje förlossning och jag har en klar bild om hur jag vill ha den.
Jag trivs bäst med vårdpersonal som är mjuka, positiva och professionella och blir lätt negativt påverkad av hårda och burdusa personer. Jag är väldigt känslig med sådana bitar och lägger stor vikt på första intrycket.
Föda barn är något stort och viktigt för mig. Det tar år för mig att bearbeta en förlossning i efterhand (även en lyckad och bra förlossning), varför det är viktigt att det blir så likt mina önskemål som möjligt. Allt går inte att styra men det som går att styra skall vara utifrån mina önskemål och utifrån min bild av hur jag vill ha min förlossning.
Smärtlindring och värkstimuli
Jag vill i första hand bli guidad i min andning. Jag behöver peppning och pushning och påminnelser om de önskemål och beslut jag tagit före förlossningen. Jag vill helt slippa epidural och liknande medicinska smärtlindringsmetoder. Inga sprutor, kanyler, nålar eller dropp av något slag alls om det inte är nödvändigt. Om det över huvudtaget går att undvika så skall det undvikas. Absolut inget värkstimulerande dropp i onödan.
Om det finns möjlighet och tid vill jag gärna bada och om smärtan blir för stark och intensiv vill jag ha lustgas. Om jag av någon anledning behöver sys efter förlossningen vill jag ha bedövning.
Om jag under förlossningen säger att jag vill ha epidural och liknande skall detta betraktas som uttryck för smärta, inte som ett önskemål. Detta skall inte tas på allvar, precis som det är mycket möjligt att jag t.ex. ber om att bli skjuten så är inte det heller ett allvarligt önskemål utan bara ett sätt att uttrycka att det gör ont.
Utdrivningsskede
Jag har legat på sidan under krystvärkarna med båda mina barn. Jag trivs bra med det och önskar föda så även den här gången. Om krystskedet skulle ta längre tid än väntat vill jag försöka föda i en upprätt ställning i första hand, före yttre hjälp. Tång, sugklocka och liknande skall undvikas i det allra längsta. Barnet kommer antagligen att vara stort. Om det skulle vara för stort vill jag att man i första hand försöker vrida ut en axel eller en arm för hand, före några andra akuta åtgärder.
Skalpelektrod får EJ sättas på barnet annat än då det är absolut nödvändigt.
OBS! Sen avnavling
Jag vill att barnet avnavlas först när navelstängen helt pulserat klart och är vit och slapp. Före detta får den EJ klampas med peang. Om det är nödvändigt att ta ett pH-prov så får detta göras med kanyl ur den ännu pulserande navelsträngen. Strängen får då högst tillfälligt "klampas" med fingrarna.
I ett krisläge där barnet behöver akut hjälp efter förlossningen skall barnet hållas lägre än moderkakan i 30 sekunder medan navelsträngen "mjölkas" på blod innan den får klampas och klippas.
Barnets pappa skall klippa navelsträngen såvida det inte blir ett för akut läge.
Efter barnet är framfött
Jag vill genast få upp barnet på bröstet. Vi vill bli lämnade ifred med vårt barn om inget akut behöver göras. Första amningen är viktig att den sker i lugn och ro. Jag vill inte ha något livmodersammandragande medel om det inte är nödvändigt och detta får ske absolut tidigast efter att barnet blivit sent avnavlat. När barnet senare skall vägas och mätas skall pappan vara med och göra detta.
BB-tiden
Båda tidigare gångerna jag fått barn har jag åkt hem tidigare än jag önskat för att sedan ångra mig och önska att jag kunde åka tillbaka. Jag vill därför absolut INTE bli pressad att åka hem innan jag själv ber om det. För två år sedan då jag födde i Borås hade jag samma önskan men blev ändå pressad och åkte hem innan amningen var igång och innan jag kände mig redo.
Första gången jag födde barn låg jag i en 4-sal på BB och andra gången i en 2-sal. Om det finns möjlighet så vill jag gärna slippa att dela rum. Jag blir oerhört stressad av detta. Senast var vi två mammor med en misslyckad amning i bagaget som båda satt och stressade upp sig över både sin egna och den andras amning som var segstartad.
Tillmatning
Barnet får absolut inte tillmatas utan vårt tillstånd! Om det skall ske ska vi föräldrar tillfrågas och det skall finnas starka skäl till en tillmatning.
*
Tack på förhand, jag litar på er och är mycket tacksam för ert stöd och uppskattar att ni finns där med er kunskap och erfarenhet.
Med Vänlig Hälsning
Rebeckah Larsson
Lycka till med att få stanna kvar längre tid på BB. De brukar inte vilja ha kvar omföderskor. Jag fick mitt tredjebarn på Borås lasarett. Efter sex timmar fick vi lämna och åka hem.
Tack men jag behöver inget lycka till då jag redan fått veta att jag kommer få ha det som jag vill med BB :-)
Läste ditt förlossningsbrev och tänkte på det med skrikandet, jag skrek på ganska ordentligt och bm var riktigt hårda då och sa åt mig att sluta opp med det och lägga energin på att krysta ist upplevde det väldigt negativt och uppskattade INTE att dom var på det viset heller. Får se hur det blir denna gång : )
Ningla; ibland är det befogat dock hehe många skriker ju istället för att krysta och då måste BM säga till dem att hålla tyst eftersom man tar i bättre då.
Men jag skriker mellan krystvärkarna typ. Aölvin föddes på 4 minuters krystvärkar så det är uppenbarligen inget fel på mina krystningar även om jag skriker så därför vill jag inte bli tillsagd :-)
Tycker det är ett skitbra brev! :-) Nästan så jag skulle kunna använda samma till min egen förlossning i februari :-D hehe.
Spännande med alla förvärkar, snart kanske det är på riktigt?!
Du ska väl för fan bara föda barn! det låter i ditt brev som du skriva nått sorts prov el hålla en rättegång! föd och va glad att du ens får komma in där! dom kan nog det där bättre än vad du kan!
Vad är det de kan bättre än mig? Föda fram mitt barn? LOL :-D Den var bra hahaha.
Det är ingen operation, jag är inget paket av passiv patient som de kan göra vad de vill med. det är JAG som är den aktiva, det är JAG som ska föda. ALLA andra är bifigurer.
Jämför med en operation där det är kirurgen som GÖR, här är det JAG som GÖR.
Vad trodde du? Att barnmorskan ska föda mitt barn eller? :-D
Av ren nyfikenhet, varför vill du inte att de sätter en skalpelektrod? Är det skadligt på något sätt för barnet?
Om det är nödvändigt så ska de såklart sätta skalpelektrod men jag vill inte att de sätter bara-för-att eller i förebyggande syfte eller på ren rutin eftersom det innebär att man faktiskt skruvar in en metallskruv i barnets huvud. Onödig smärta för barnet ser jag ingen som helst glädje i.
Jag tycker du har skrivit ett skitbra förlossningsbrev Beckah!!!!
Jag kommer själv ta hjälp av ditt sen när det är dags för mig att föda mitt tredje barn för sådär bra hade jag aldrig fått till det.
Kram på dig vännen
Jag tycker ditt brev är jättebra! Med två förl i bagaget har man ju lite erfarenheter och invändningar, sånt som förstisar saknar. Skit i vad andra säger, det finns alltid nån som ska käfta emot. Tur att du fått klart att du kan stanna på BB, på mitt jobb (malmö BB)är det helt insane me platser, finns inga och vi jobbar som skållade råttor (än e de semester hehe) kram
Om läget är akut så kommer ju knappast personalen stå och hålla ditt barn i 30 sekunder för att det ska bli sen avnavling..hallå eller !!
hoho du ska föda barn. Inte resa till månen ;-)...
Finner det oerhört intressant och spännande ur ett socialt perspektiv då dessa, extremt uttömmande, så kallade "förlossningsbrev" blivit en relativt vanlig syn på förlossningar de senaste 4 åren.
Jag tror att jag har hittat ämten för min magisteruppsats. Tack!
Tycker ditt brev är bra, negativa komentarer är bara att strunta i, det är ju deras förlust om de ej vågar berätta hur de önskar ha/få sin förlossning...
lite tråkigt att ovan inte förstår att ett akut läge kan förbättras genom sen avnavling. Det är otroligt viktigt med sen avnavling. Du kommer bli en bra barnmorska en dag Beckah...
Jag ger dig en eloge för ditt förlossningsbrev. Jag själv hann inte skriva något med nr två. Dock hade nog mitt brev gett föga intryck och inte kunnat eftersträvas alls i det läget.
Lycka till nu!!
