För fan då!

Har Elmer hemma prickig. Igår när vi var på BVC såg jag någon enstaka prick på ena foten. Frågade sköterskan om det var virusprickar (såg ut så och "försvann" när man tryckte på dem). Hon visste inte. Så inget mer med det då. På kvällen så hade han så på båda fötterna fast även ett lite större område (som ett band rakt över)  som var blekrött.

Idag är det likadant fast starkare i färgerna och så har han en del prickar på insidan av låren, även sina "vanliga" prickar på halsen. De röda "banden" över foten sitter som typ en sandal eller vad man ska säga. Det är ett band över där precis där tårna börjar + prickar.

Inga prickar i mun, händer, fotsulor, inga blåsor någonstans.

Passar inte med hand-mun-fot-sjukan, passar inte med femte sjukan, passar inte med vattkoppor och fan inget annat heller!

Varför ens bry sig? Varför ens försöka få veta vad det är? Det är väl bara "Elmers-störda-hud-som-man-aldrig-kommer-kunna-förstå-sig-på"-prickar som vanligt.

Men om någon vet vad detta är får ni gärna berätta!!!


Syns inte så bra på bild. Ser ut ungefär som nässelutslag.







Just ja, prickar ...hans utslag i blöjområdet som han hade. Jag ringde barndagvården igår och bad dem "jaga" rätt på ett ett provsvar. Elmers sköterska ringde upp och berättade att de nu fått ett preliminärt besked att det inte är LCH men att man inte kan ta det preliminära svaret för sanning för det kan ändras. Men jag tar det som slutgiltigt för jag räknar inte på att få veta vad det var han hade för utslag och när han var nyfödd visade det preliminära på LCH. Så gott folk, nej, utslaget var inte LCH det var ...who knows? Who tha fuck knows?!!

Nu har han varit sjuk i över en vecka, jag droppade i öronen med hans örondroppar i en vecka. Snorig, hosta, feber av och till. Världens sämsta humör den här veckan, vägrat äta mat (välling och onyttigheter som chips går bra haha). skrikit, gnällt och helt enkelt inte varit sig själv. Berättade om det här + det om öronen för Elmers gulliga sköterska. Hon är så braaa! Trots 1,5 år av Elmers mammas nojigheter som ofta visar sig vara "ingenting" eller normala saker som alla barn får ;-) så blir jag och min oro fortfarande tagen på allvar (när jag hör av mig till BDV, men inte på VC, akuten och andra ställen tyvärr). Hon sa att jag kunde ringa idag eller måndag om han är likadan eller söka akut om jag tycker det behövs. Eventuellt skulle man ju kunna tidigarelägga Elmers rutinbesök som är om 2,5 vecka. Men ja, jag hoppas ju att Elmers förkylning ska gå över och ta med sig allt konstigt så han blir sitt vanliga jag igen - NU, eller helst igår! Sköterskan skulle skriva en anteckning till Elmers läkare om det här iallafall.

Sen var det ÖRONEN ja. Han var ju då till Öronmottagningen igår. Båda rören sitter där de ska!!! HALELUJA! På den dåliga sidan hade han dock en klump av snusk som hon fick suga bort och så hade han en massa klet bakom trumhinnan men röret skulle funka sa hon och hon sa att han omöjligen hade ont i öronen (så skriken är något annat). Utan rör skulle han haft en saftig ÖI nu så han fick utskrivet lite starkare örondroppar + nässpray och fick en ny tid om 2 veckor för hon vill se hur det blivit.

Undersökningen var barnplågeri på högsta nivå. Han har nog aldrig panikskrikit så. Eller jo, när han skulle röntgas och vi försökte utan lugnande. Han börjar bli stor och minns och börjar ogilla sjukhusmiljö :-( ville ju inte att det skulle behöva hända! Men när det gäller barndagvården så kommer han iallafall få lugnande nu nästa gång för att ta blodproverna.

Jahapp ...var det något mer? Jo just ja, han är kass i magen som vanligt. Men det var ju ingen ögonbrynshöjare direkt...

Nåja, livet med bebisen-med-den-lustiga-hudkostymen går vidare...

SÅ HÄR började det. Läs det inlägget. Det är skrivet när Elmer var 3,5 timme gammal. Allt var en enda röra i huvudet. Jag hade fått en bebis, en prickig och ingen visste något över huvudtaget. Jag satt ensam ute på balkongen (fick inte ha datorn igång inne på förlossningen), M hade åkt hem till de andra barnen och en våning upp på Neo låg min lilla pojk med en sjukdom som ingen i huset sett förr. Spännande fall, det märktes ju rätt tydligt att det livade upp lite bland personalen att få en nöt att knäcka och inte bara de vanliga barnen med vanliga sjukdomar som alla vet vad det är.

Jag tyckte inte det var lika spännande :-( jag var i chock. Vi har fått en bebis, världens finaste ...men något är fel.

Tänk om jag vetat då vilket liv och vilken resa fylld av oro och vårdkontakter vi hade påbörjat...