Extremt stickrädd...
1. HUGG in nålen som om armen var gjord av sten (jag blev nästan förvånad att inte nålen kom ut genom armbågen).
2. Fyll röret/rören
3. SLIT ut nålen som om den satt fast och böj den samtidigt uppåt så nålen nästan går av.
KÄRRING! Det gjorde skitont när hon drog ut nålen, så där så jag ville spy och sen satt jag kallsvettig, yr och illamående och tryckte emot pappersbiten innan jag fick gå därifrån. Ett under att jag inte svimmade. Vidare till Apoteket och hela tiden kände jag av hur ont det gjorde i armvecket vilket fick mig att bli mer och mer svimfärdig. På Apoteket var jag tvungen att sitta med huvudet böjt neråt ...för det är INTE ALLS PINSAMT! Försökte lite snyggt låtsas som om det var något jag var tvungen att fixa på skorna. Hur som helst blev det lite bättre så jag kunde få mina tabletter och åka hem.
Är fortfarande yr och illamående...
JA jag är extremt stickrädd och för ett antal år sen var det så illa att jag vägrade ta prover så de fick ta dem i samband med att jag skulle sövas istället och jag sövs alltid med mask, PVK får de sätta när jag redan somnat. Jag har väntat in i det sista med att ta det "obligatoriska" blodprovet när man är gravid, jag har vägrat PVK i förebyggande syfte under förlossningarna. Sen några år tillbaka har jag iallafall kunnat ta vanliga blodprover fast då liggande och har sakta vant mig och kan nu ta dem som en normal människa - sittandes.
Jag har blivit stucken 6 gånger de senaste 4 veckorna och hade liksom börjat vänja mig (förutom en av dessa 6 gångerna, då de skulle sätta PVK och jag var tvungen att åka hem och trycka i mig lugnande först).
TACK så jävla mycket till sköterskan idag! TACK! Om ett par veckor (om inte förr) ska jag ta nya prover, vette fan hur jag ska våga.
Konstigt nog har jag absolut inga problem med att se andra bli stuckna. Elmer har väl härdat mig med alla sina oräkneliga stick under sitt liv, där de fått sticka lite varstans, oftast i huvudet under hans första år. Alla gånger de grävt i hans armveck osv. Inga problem.
Sorry, ett långt inlägg om världens töntigaste grej...
Hejsan!
Du gör kanske detta redan, men säg till sköterskan bestämt att du är stickrädd och att hon ska ta det så försiktigt som möjligt. Självklart är det ju, just en självklarhet att dom ska vara försiktiga och skickliga, men om du påpekar det ytterligare, kanske de behandlar dig varsamare. Jag är inte stickrädd själv, men ibland undrar man vad de sysslar med och då har till o med jag kännt mig tung i huvudet, på gränsen till svimmfärdig.
Lille vennen min, jeg skulle ha vært der sammen med deg <3. Stakkars deg..styrke- og trøsteklem til deg, fra meg.Du er IKKE töntig. Usch, det finns så mange sykepleiere som ikke kan sette en sprøyte. Jeg vet, jeg har blitt stukket mange ganger...
Jeg håper og tror, du får en annen, som kan det hun er utlært til!!!
Klem
Vad är du rädd för eller tycker du bara det är obehagligt?
Du e inte alls löjlig, ja e exakt lika dan. Min pappa förstörde mig när ja tog blod prov.
Och detta nervösa beteende har jag idag när ja ska ta b-prov. Jag har samma känslor som du.
Föder hellre barn än o lämna blodprov faktiskt ;)
Men fy fan vilken kärring!! Jag är också nålrädd, men det har börjat bli liite bättre.
Jag är med i en tävling hos Nelly.com, gå hemskt gärna in och rösta 5 stjärnor på min klänning!
Skulle bli så otroligt glad då! =)
http://nelly.com/se/designyourdress/?obj=gnsXPlSaffVoF9yKRD8phBzgBXWNJrboUJBhsU7MxRy3NmCfq8KN
Jag kan inte kalla mig extremt stickrädd, men upplever ett grymt obehag. Blir kallsvettig och får krypningar i kroppen och mina obefintliga blodkärl reagerar med att dra ihop sig och bli väldigt svåråtkomliga. Att dessutom varje gång tvingas bli stucken 3-5 ggr för att det är svårt att få fatt på kärlen gör inte saken bättre. Nu har de dock efter mycket om och men kommit underfund med att "babynålarna" eller "butterflynålar" funkar mycket bättre på mig. Hos barnmorskan gick det som en dans att bli stucken, men då syns mina blodkärl aningen bättre nu då jag är gravid och lite mer "blofylld".
Så jag förstår helt klart hur du känner och jag har varit överlycklig över mina barns snabba födelser som inneburit att man aldrig hunnit med att sätta någon pvk. Och för övrigt så är jag ju sjuksköterska och har inga problem med att sticka andra ;-). Men att bli stucken själv, ja det är ibland det värsta som finns. Kram
