Att abortera ett litet barn
Jag vill klargöra från början att jag inte är emot abort. Jag tycker att abort är en rättighet som ska finnas kvar, så det är inte aborten som sådan jag sätter mig emot utan hur lättvindigt och sent man kan göra en abort i Sverige idag. Det görs 35.000 aborter i Sverige varje år, medan det föds ca 100.000 barn.
Vi kan väl börja med att gå igenom faktan om hur det är.
Idag har vi fri abort till och med vecka 18. Efter vecka 18 får man fortfarande göra abort i några veckor till, upp till och med vecka 22. Men under dessa veckor måste man ha Socialstyrelsens godkännande. Det kan handla om allt från enkla sociala skäl (jag vill inte vara ensamstående och pappan har dragit) till allvarliga fysiska fel hos barnet (Akrani - barnet saknar skallben) eller hos mamman (hon dör om graviditeten fortsätter) ja och allt däremellan. Man kan få lite vad som helst godkänt som giltigt skäl faktiskt. Det förs statistik över detta. Lagen säger att det ska finnas synnerliga skäl men ändå så godkänns 99% av alla ansökningar som handlar om medicinska skäl och 70% av alla ansökningar som handlar om sociala skäl.
Hur tidigt kan man då å andra sidan rädda ett barn? Ja i Sverige brukar man säga från vecka 23. De flesta sjukhus har en gräns för när de försöker rädda och när de låter naturen ha sin gång om det skulle hända något som gör att förlossningen sätter igång, inte går att stoppa och barnet kommer ut.
Det finns alltså i princip ingen som helst marginal mellan den vecka man får göra abort och den vecka man räddar ett barn.
Där till måste vi dessutom komma ihåg att det finns en felmarginal på +/- 2 veckor ungefär, en graviditetslängd går oftast inte att säga exakt. Jag tror att de flesta kan räkna ut hur sjukt lång överlappning det alltså kan bli mellan abortgräns och räddningsgräns. Totalt orimligt. Lagen säger att man inte får abortera livsdugliga foster, dvs barn som skulle kunna leva utanför livmodern men ändå gör man ju faktiskt i praktiken just det.
Sena aborter, såkallade två-stegs-aborter går till så att man först får medicin som ska avliva barnet, därefter får man komma tillbaka till sjukhuset för att genomgå en förlossning. Förlossningen sätts igång med ett slidpiller och sedan blir det helt enkelt som en helt vanlig förlossning men med en minibebis. Man kan såklart även få annan och starkare smärtlindrig än vid en vanlig förlossning eftersom man inte behöver ta hänsyn till barnet.
Ut kommer ett dött foster - i bästa fall. I värsta fall kommer det ut ett levande barn. Groteskt och sorgligt men tyvärr helt sant. Det finns mängder av stackars sköterskor som genom åren vittnat om sådana upplevelser. Där de tagit emot små barn som kippat efter andan, försökt kämpa för livet, gnytt. Vissa har levt i timmar innan deras små kroppar slutligen gett upp.
Små friska barn, barn som VILL leva, barn som KÄMPAR. Barn som, om de hade fötts av en annan mamma en vecka senare, hade räddats med alla resurser.
Är det inte vidrigt så säg?!
Gränsen för att rädda ett barn i Sverige ligger som sagt i vecka 23 ungefär men "världsrekordet" är tidigare än så. Det finns en handfull exempel som fötts och överlevt i ännu tidigare veckor; ända från vecka 21. Barn som alltså hade varit unga nog att tillåtas aborteras bort.
Se bara på mamman i danska serien Unge mødre, Nadia. Hon födde en son redan i vecka 19. Eftersom han var en 19-veckorsbebis gjordes inga räddningsförsök men detta lilla mirakel till pojk, Elias, levde helt på egen hand utan några maskiner - i TRE OCH EN HALV TIMME! Ett 19-veckor gammalt foster (som naturligtvis räknas som ett barn och inte ett foster eftersom han föddes levande). Visst får man ont i magen när man tänker på abortgränsen i vecka 22?
Lite statistik...
2009 gjordes 38 053 aborter i Sverige, vilket var en ökning från de 37 205 aborter som utfördes året före. Antalet tonårsaborter var 7561. 333 aborter utfördes den 18 graviditetsveckan eller senare. En av fyra graviditeter slutar i en abort, bland tonåringarna fyra av fem. Det är den högsta abortfrekvensen bland tonåringar i EU.
Under 2005 beviljades 335 aborter efter den artonde veckan. Skälen var fosterskada (54,3 procent), fysisk eller psykisk sjukdom (4,5 procent) och psykosociala skäl (41,2 procent).
Översättning av siffrorna ovan:
Fosterskada: allt från små skönhetsfel till småfel som downs syndrom upp till grava missbildningar som barnet inte kan leva med ryms inom denna.
Fysisk/psykisk sjukdom: allt från att mamman känner sig deprimerad till att mamman riskerar att dö om hon fullföljer graviditeten.
Psykosociala skäl: allt från att mamman och pappan gjort slut eller att mamman "bara" är 18 år gammal till att mamman har 10 barn redan och en man som misshandlar henne.
Vad är rimligt då?
Ja det är ju jättesvårt att säga men jag har min personliga åsikt och det är att gränsen för fri abort ska sänkas från vecka 18 till vecka 12. Detta skulle innebära att inga sena aborter var fria ( Sverige är det enda landet i Europa med fria aborter efter vecka 12). Mellan vecka 12-18 skulle det ändå finnas kvar en möjlighet att få göra abort, men då med socialstyrelsens godkännande, så som det idag är mellan vecka 18-22.
Jag skulle också vilja att det blev obligatoriskt med ett kuratorsbesök innan aborten och inte bara vid sena aborter (efter vecka 12) så som det är idag. I dessa kuratorssamtal måste alternativ presenteras tycker jag.
Det måste dessutom läggas mycket mer resurser på alternativa lösningar än vad som finns idag. Ta tex en tonårstjej på 15 år. Blir hon gravid så erbjuds hon inte speciellt många valmöjligheter, iallafall inte stöd och stöttning i några andra val än just abort. Att behålla ett barn i den åldern är skitjobbigt. Inte själva barnet - utan samhället gör det jobbigt Medan en abort är oerhört enkelt och lättvindigt. Det finns tjejer som gör 4-5-6 stycken aborter eller ännu fler. Detta är inte okej! Abort ska vara en nödlösning, inte användas som ett preventivmedel.
Det är inte rimligt att man ska kunna göra abort ända upp till vecka 22, utvecklingen har kommit för långt! Vi kan rädda barn tidigare och tidigare och vi har bättre och bättre utrustning för fosterdiagnostik så idag kan vi hitta allvarliga fel och sjukdomar hos fostret långt tidigare och mycket snabbare.
Vad tycker du?
Jag håller med dig fullständigt. Du kan verkligen skriva och du har väldigt kloka åsikter.
Det här inlägget borde publiceras i alla tidningar så folk blir mer medvetna.
jag undrar varför publicarar du inte mina kommentarer?? tar det för hårt??
jag skulle vilja ha fram stat på hur många och om det är sociala skäl eller medicinska som gjort att man valt abort efter vecka 18 ... fundrar lite, tror ju att den mamma som väljer abort efter 18v inte gör det lättvinnligt ... har sett en dokumentär om en kvinna som aborterat ett sjukt litet liv 20 v .. ingen lätt enkel liten historia... fram med stat så kan man ta bättre ställning
Jag har också funderat mycket på det där, och jag tycker precis som du att man borde sänka gränsen för fri abort, ja och även sena aborter.
Det 'är verkligen helt sjukt att det får gå till såhär! Och även att man kan göra abort utan att ha fått prata med någon.
håller helt och hållet med dig. fri abort till vecka 12 och med speciella skäl till v 18.
resten är så gott som fruktansvärt.
du får ta mycket skit beckah, jag håller inte med dig i ALLT du skriver men ändå en hel del. i slutet av dagen tycker jag ändå att du kan sträcka på dig och känna dig stolt över DIG, dina underbara, duktiga BARN och dina ÅSIKTER.
ja glömde .. vilken v erbjuds man idag UL ?? inte som det var när jag fick min, för 5 år sedan i v 17-18 ... nu är det tydligen i v 19-20 ... lätt och göra beslut då om liten är sjuk ...???
Jag är emot aborter.
Men kan förstå dem som tex. blivit gravida genom en våldtäckt.
Tycker sena aborter är sjukt, hemsk.
Ser det som ett "hån" mot alla som har svårt att få barn.
Alla som använder abort som preventivmedel borde avstå sex, tills de inser att det kan bli konsekvenser. Detsamma för de som "missbrukar" dagen efter piller..
Aborter, särskilt sena sådana får mig att må illa.
Bra och mkt välskrivet inlägg!
3 barn;
Rutin-UL ligger runt vecka 18 och skall gärna utföras före vecka 20 eftersom barn efter den veckan blir så väldigt olika i storlek att man då inte säkert kan fastställa graviditetens längd.
Om man sänker abortgränsen får man ju utöka de tidigare UL som idag blir allt vanligare nupp/kub osv.
rutin Ul är nuförtiden i v 19-20.. har en bekant som väntar smått ... ultraljud i vecka 19 ... har dom sagt till henne....
Ja, i vecka 19 alltså 18+ det är ju det jag säger.
Mycket bra skrivet!
tycker du att downs syndrom är ett "småfel" ?? HUr som haver, så tror jag inte man ska vara snabb på att dömma ... ingen enkel sak att föda fram ett barn som manvalt inte ska finnas :-(
Tror inte heller att BM runt om i landet låter ett barn som mamman valt att abortera bort, lida .. skrämmsel historier..
Ja, jag tycker att DS är ett småfel. Risken ökar för annat som tex hjärtfel men själva Downs syndrom är inget farligt för barnet.
Jag tycker att det är helt SJUKT att man gör abort pga downs syndrom. Vansinne!
Att man LETAR efter DS hos fostret i syfte att kunna döda barnet om man finner DS är helt makalöst! Hemskt, läskligt!
Jag får tacka för beskrivningen av min tvåstegsabort :/ jag har gjort tre aborter varav två med tvillingar, två "vanliga" skrapningar och en tvåstegsabort i vecka 17 (med tvillingar). Det var inte det roligaste jag gått igenom, jag förlorade en väldig massa blod och mådde väldigt dåligt fysiskt. Självklart var jag inte helt neutral känslomässigt heller, men det var ändå en lättnad att möjligheten fanns, eftersom att min dåvarande levnadssituation var allt annat än bra för att få barn.
Jag säger som du, jag är inte emot abort, men jag är emot att man använder det som preventivmedel. Det kanske verkar som att jag gjort det, men faktum är att jag blivit gravid totalt sex gånger trots dubbla skydd. Två barn, tre aborter och ett missfall är mitt facit. Nu är jag steriliserad så nu BÖR det inte bli fler barn, men eftersom kroppen kan läka ihop en sterilisering (enligt vad man sa till mig) i undantagsfall, så är det gummi på ändå!
Skrämmande många förstår inte vidden av en abort och mår superdåligt efteråt. Jag är väldigt glad att jag har haft min starka känsla att inte skaffa barn att falla tillbaka på, annars hade det varit oerhört tufft.
det behöver INTE vara vansinne att välja abort pg ds... människa... alla sitter vi i olika situationer ... sitt INTE på din stol bakom skärmen och döm andra!!!
Nämen nu kom det en tår...Små barn som kippar efter andan!?!! Jag gråter...
Håller med dig Becka ang. downs syndrom.
SJUKT att folk gör abort just pga. att barnet har downs syndrom.
Tycker själv att de är fullkomligt underbara människor! Alltid glada. Och duktiga på att sprida glädje. Ser inte downs syndrom som ngt negativt.
tycker det låter läskigt att du ska läsa till BM .. skulle INTE vilja träffa på DIG om jag vore gravid ...usha :-( men hoppas man läser lite om EMPATI, MÄNNISKOSYN, PSYKOLOGI under utbildningen, tror absolut det kunde vara nyttigt för dig ...
Man kan inte använda abort som preventivmedel. Det är inte preventivt nämligen.
Och jag tycker lagstiftningen är bra precis som den är nu. Tänker du, eller har du någon lösning, på vem som ska ta hand om alla oönskade barn?
Jag väljer att vara anomym denna gång i min kommentar, fast du vet ju vem jag är Beckah.
För några veckor sedan plussade jag.
Min värld föll samman.
Jag har idag två underbara barn. 3 år & en 10månaders.
Jag har precis blivit själv med barnen då pappan valt alkoholen och ger hellre den sin kärlek än oss.
Plusset ställde till det så oerhört mycket för mig.
Så klart vill jag ha fler barn, men just nu?
Jag har ett jobb som väntar i höst, ett jag verkligen vill ha. Jag är själv med två barn, pappan är alkoholist, jag har planerat att äntligen få ordning på mitt liv och ta upp kontakten med mina vänner.
Jag är inget direkt fan av aborter. Tycker att alla barn oavsett har rätt till ett liv.
Men nu stod jag där själv.
Mitt hjärta sa en sak och min hjärna en annan.
Jag fick ingen hjälp av sjukhuset, jag ville veta vilken vecka jag var i med UL, men de ville inte fastställa, utan jag fick bara komma om jag bestämt mig för abort.
Anledning till UL, äter p-piller och har inga blödningar. Blev gravid första gången med min piller o upptäckte i v16.
Så denna gång hade jag heller ingen aning.
Min BM kunde inget göra.
Jag ringde och bokade privat UL hos en underbar läkare.
Jag mådde jätet dåligt i 2½v. Ångest, kunde inte äta, tankar som snurrade. Hatade mig själv för att jag ens övervägde abort.
Ul dagen kom. Jag var skit nervös, tänk om det var långt gånget? Inga symtom direkt, men det hade jag inte första gången heller.
Nu visade Ul att jag inte var gravid. Tomt!
Läkaren gjorde ett grav test. Negativt!
Jag önskar ingen att stå i den situationen, men har jag tänkt om ang abort?
Nä jag tycker fortfarande inte det är ok.
Och om sanningen ska fram hade jag nog oavsett vilken vecka jag vart i, inte gjort en abort. Mitt hjärta styr mig för mycket.
Jag citerar en bekant, Anna.
"Hade det funnits fostervattens prover när jag låg i min mammas mage, hade jag inte stått här idag, då hade jag inte kunnat hjälpa så många andra människor, och framförallt, jag hade inte fått träffat Drottningen"
Anna är en av skaparna till Grunden i Gbg, hon är 40+ och har DS.
En av de vackraste, ärligaste och smartaste människor jag känner.
Jag tycker reglerna är bra som dom är, för hade mitt barn fötts så tidigt så skulle jag vilja att det somnade in för dom kan få så mycket problem när dom blir äldre.. Så reglerna är bra som dom är tycker jag....
Jodå god morgon var det ja, såg inte detta inlägg förrän nu snacka om ett uppvaknande som heter duga. Kan ibland känna att ordet abort är ett ord som ska hyschas ner och inte pratas om. KAN HA FEL! Men det är i alla fall så jag upplevt det, blir less på unga som gör abort av anledningen att dom inte är redo att bli föräldrar - dom kanske ska köra med dubbla skydd då om dom nu inte klarar av det enkla. Så slipper ett liv att bli bli fråntagen sin födelserätt. Min syster gjorde en abort en gång hon var i 3:e månaden och hon frågade då hon var hos gyn om man kunde få veta vad det var för kön efteråt. Men då sa gyn att eftersom vi sliter isär det och suger ut det i delar så är det inte såpass intakt att det går att se. Efter det så har jag bestämt mig för att vänta tills jag blir gravid kör hellre med dubbla p-medel än riskerar att ställas inför ett så jobbigt val.
tycker det lät läskigt med "aborterade" foster som lever när de kommer ut. Den BM skulle jag inte vilja va. Vad gör de då? Döda det kan man ju inte göra, men jag hoppas att det späda livet åtminstone blir sövt!
Gränsen borde sänkas och är det pga sociala själ, ung osv. så borde bortadoption vara ett bättre val, även om det finns för många människor redan.
Som tur är så sker det ju inte så många sena aborter. Men fri abort till v. 18 om det inte är några fel på barnet!? usch, ett barn som börjat sparka i magen, hur kan man!?
Jag är för fri abort, mycket för att ett barn ska vara välkommet. men det ska INTE användas som preventivmedel, skäms!
Jag håller faktiskt med dig. Jag har gjort två sena aborter just pga fostermissbildningar, som är gentiska så det kan komma att bli aktuellt igen i framtiden.. :( Hur som helst, detta kan inte upptäckas förrän runt v 13 då man ser skelettet bra via UL, men jag tycker ändå att man bör sänka gränsen till v 12. Skulle barnet vara väldigt sjukt osv så får man i princip alltid tillstånd för en abort ändå. När man pratar med folk så verkar det inte som att dom förstår hur pass utvecklade foster är i v 18 t.ex. Min mormor trodde att dom var ett par cm bara, men dom är ju ca 20 cm & liknar mamman & pappan väldigt mycket redan.. Jag skulle aldrig genomgå en sen abort om barnet var friskt, det är det värsta som jag varit med om.
Jag håller med dig, förutom ang Ds.
Jag göra abort om barnet visar sig ha ds.
Jobbar med handikappade människor och de flesta lever inga bra liv.
Samhället är inte anpassat till handikapp, oavsett hur många miljarder varje person får under sin livstid i form av hjälpmedel, hab och assistans.
MansonDust; jag tänker alltid på dig när den här frågan dyker upp. Du är en bra påminnelse för mig varför det i undantagsfall måste få vara tillåtet med abort mellan vecka 13-18. Din första var ju på gränsen där men det var ju bara för att upptäckten kom så sent, om man sänker gränsen får man ju utöka nupp/kub. Kram
Jag håller helt med dig, det är hemskt.
Att man sätter en gräns för att rädda ett barn stämmer inte riktigt. Jag har själv ett EXT barn o när det föds så kan det ju slå, precis som du säger på 2 veckor. Alltså om man kommer in i v 22 o föder skiter de inte i en o låter barnet va. Utan de ser på hur banrnet är, hur det ser ut hur det beter sig hur övervakningen ser ut. Det är inte så enkels som du beskriver att i v 22 skiter man i att rädda barnet. Sen hur barnet utvecklas efter förlossningen är en annan fråga. Där får jag som förälder ta ställning hur långt man vill gå vid komplikationer. Allt är inte bara svart eller vitt.
3 barn;
På vilket sätt skulle det vara negativt att en barnmorska tycker att abortgränsen ska sänkas från vecka 22 till vecka 18, det får du gärna förklara för mig faktiskt.
Som jag skrev så kan man ju inte bara sänka. man måste ju då även lägga ner en massa resurser på tidig fosterdiagnostik, förebyggande arbete (preventivmedel och information och dess vikt), stöd för gravida, utökade möjligheter till alternativ; samtalsstöd, adoptioner, stödboende, hjälp i hemmet osv. Stöd för dem som behåller barn i en svår situation (tex unga mödrar, ensamstående med många barn, behålla ett handikappat barn osv).
Men framförallt; INFORMATION! Alltså förebyggande arbete.
Att sänka gränsen till vecka 18 är egentligen inte svårt och skulle inte ställa till några egentliga problem alls mer än att det krävs resurser. Sen kan man ju välja om man vill lägga resurser på detta eller inte. Jag personligen tycker att det borde vara en prioriterad fråga.
Ett prematurfött barn som föds dött i vecka 22+ räknas som ett barn, inte ett foster. Barnet ska folkbokföras. denna gräns sänkes för ett par år sedan, innan var det vecka 28+ (eller om barnet föddes tidigare och levde)
Samtidigt kan man abortera lika gamla foster/barn. Det blir väldigt dubbla budskap.
Å ena sidan erkänner man att 22-veckors fostren faktiskt är verkliga små människor, BARN som ska folkbokföras, å andra sidan säger man att de är oviktiga klumpar av skräp som man bara kan avliva hur man vill och "kasta i soporna".
Det går inte ihop!
Svar till 3 barn:
Tvärtemot dig skulle jag verkligen vilja ha Beckah som BM om det i framtiden blir aktuellt för oss med fler barn! Bara för att alla inte alltid tycker lika, är det ingen anledning att utesluta någon ur en yrkesgrupp! Skulle man inte få ha pers.åsikter som inte överensstämmer med yrket skulle vi nog inte kunna ha varken läkare,poliser eller andra yrken där etik och moral spelar stora roller!
Tycker också att det är kanonbra med Beckah som faktiskt också tar upp såna här frågor istf att som många andra bloggar bara skriva om barnens matvanor osv. Nä, GO Beckah -även om jag inte ALLTID tycker som dig! :D Kram
Tack Linda.
jag tycker precis som du!!
Undrar du skriver att obligatoriska kurator samtalet är endast för sena aborter? Missuppfattar jag då? Eller det kanske skiljer sig i olika landsting, när jag väntade sonen var jag 19 år, inte tillsammans med hans pappa och hans pappa ville inte UNDER några som helst omständigheter ha barn. Han tjatade på mig tills jag gick med på att gå till kvinnokliniken för att höra om abort och då var det obligatoriskt kurator samtal först så gör dom alltid här, jag mådde bara illa av vad hon sa dessutom la dom upp det som att "DU är så ung, tänk på ditt liv. Du kan vänta några år du kommer inte bli lycklig och ångra dig osv" men kände verkligen hur dom stod på pappans sida. Lika när jag gjorde VUL, doktorn där bredde också på om fördelarna, jag tjatade tills jag fick se emblyot och hjärtat som slog. Dom ville inte låta mig se för då skulle jag ju kunna börja DRÖMMA om barnet ungefär. Jag valde hans liv, trots påtryckningar då. Så blev fundersam när du skrev att det inte är obligatoriska psykologsamtal tidigt detta var i v7. Fast är nog olika kanske från landsting till landsting. Jag vet dock inte vad jag står i abortfrågan, själv känns abort främmande, men jag vill absolut inte döma människor som gör abort, även om ett foster är livsdugligt så kanske det inte alltid är det rätta att föda barnet, för om vi säger att vi sänker abortgränsen kommer det kanske många oönskade barn istället som får lida pga föräldrar som inte vill ha dom, visst såna barn finns idag också men jag anar att fler såna barn skulle födas om abortgränsen sänktes. JAG är dock totalt emot att man skulle höja abortgränsen, jag tycker gränsen borde gå vid v20. Men å andra sidan så finns det så många människor som nekar att dom är gravida av rädsla att verkligen få det på papper. Jag rekommenderar boken "som jag vill vara" den handlar om en 15 årig tjej som blir gravid. Vi läste den i skolan, mycket tänkvärd då den tar upp precis som dilemman folk möter i samhället, den slutar också VÄLDIGT otippat över hur vi i vårat samhället tycker det ska sluta, och jag blev väldigt glad av slutet. Är dock en ungdomsbok så den är skriven på ungdomligt språk men den funkar att läsa i alla fall.
Nej, jag tycker inte det är det minsta "vidrigt". Gränserna är satta utifrån den kunskap man har & att få det att låta som att kvinnor "väljer" abort så långt in i graviditeten är en retorisk snedvridning. En så sen abort är ALLTID ett trauma, oavsett skäl, som för det mesta är väldigt starka såna.
Vid en sen abort av psykosociala skäl görs alltid en grundlig utredning, de vanligaste skälen är t.ex alkohol- & drogproblem hos mamman, alltså skäl som kan innebära svåra psykiska & fysiska problem hos barnet. Jag har jobbat med ungdomar som har konstaterat FAS (Fetal Alcohol Syndrome) & det är inte ett lätt liv. Att "små skönhetsfel" skulle räcka för beviljning stämmer inte. I de allra flesta fall där medicinska skäl föreligger är det på läkarens inrådan som aborten sker.
D.S är ett enormt svårt gränsfall eftersom det kan innebära allt ifrån ett lätt psykiskt funktionshinder till svåra fysiska besvär som hjärtfel & andingssvårigheter.
Jag tycker visserligen det är rejäl skillnad på v.18 & v.22, men samtidigt så vet jag också att det är få av aborterna som genomförs så sent som v.22 & då är det nästan uteslutande de fall där ytterligare tester krävts för att fastställa tillståndet hos fostret/mamman.
Så nej, jag kan visserligen moralisera över vissa aborter, tycka en del har löjliga skäl & jag skulle förmodligen ha väldigt svårt att gå igenom en, men samtidigt så är jag för fri abort, alltså får mina moraliska värderingar stå åt sidan. Jag ser ingen anledning att sänka v.18-gränsen, eftersom det redan är få av aborterna som görs efter v.12. Möjligen att v.22-gränsen ska sänkas till v.21 & utredningarna skärpas ytterligare vid de riktigt sena fallen.
Jag ser inget egenvärde med att önska en massa barn ett bristfälligt liv.
Jag är emot abort, om det inte är sociala/sjukdomsfall som är livshotande för barn och mamma.
Men annars tycker jag det är hemskt, dom som har det som preventivmedel eller skiter i och skydda sig och har kommentaren "jag kan alltid göra abort", det har jag blivit så rasande över x antal ggr..!
Jag håller faktiskt med dig här. Jag har ingenting emot att andra gör abort (har tom varit med en kompis som gjorde det, värsta erfarenheten ever), men själv skulle jag inte göra abort om det inte fanns starka skäl, tex att barnet kommit till igenom en våldtäkt, att barnet skulle dö vid förlossningen eller att det skulle ha så svåra skador att den inte skulle ha ett värdigt liv. Aborter görs väldigt lättvindigt, dom borde sänka gränsen och utöka informationen om preventivmedel istället. Det är väldigt äckliga siffror du lägger upp, och det är tydligt att folk tar abort väldigt lätt.
Beckah; ja precis, jag var i v 17+4 när det upptäcktes en massa, massa missbildningar & i 18+2 när aborten gjordes. Fick ju ansöka om tillstånd. Det som nästan var värre än själva aborten var att gå in till sjukhuset & svälja dom två tabletterna i ett litet rum.. med en bula på magen & en bebis som sparkades. Att dagen efter känna en spark mot handen & sen blev det tyst i magen.. för hon dog. Fy fan.. det önskar jag ingen att få uppleva, så jag förstår inte hur man kan välja det alternativet om barnet är friskt. Alla är vi såklart olika, men så sent om barnet kan ha en chans.. nej, jag förstår inte.
Är väldigt kluven i frågan men jag är för abort, däremot inte så långt fram i graviditeten. Har fött fyra barn,alla planerade. Det sista ett IVF/ICSI barn och det gjorde vi NUPP på. Vi beslöt oss för att om det hade något av de tre kromosomuppsättningarna som man mäter så skulle vi göra FVP. Jag var livrädd för resultatet, ville inte göra FVP med tanke på missfallsrisken. Sen visste jag att skulle FVP visa DS så skulle jag nog ha svårt att göra en abort, däremot de andra "felen" var solklart att vi skulle göra abort på då överlevnadschanserna är små och vi ville inte utsätta oss för en lång graviditet och allt vad det innebär. Egoistiskt? Ja det är det men valet att genomgå IVF/ICSI är också egoistiskt isf. Nu visade NUPP jättefina resultat så vi hamnade aldrig i det beslutet, tack och lov.
Samtidigt så föds det fortfarande alltför många barn av människor som kanske skulle ha väntat ett tag eller ens inte skaffat barn. Så för dessa är abort bra att det finns men det är också många som använder abort som preventivmedel och hamnar i den siuationen gång på gång.
Ja som sagt det är svårt att vara generell!
Otroligt väl skrivet - när man som jag själv haft svårt att bli gravid är det lite stötande att höra att så många väljer abort som preventiv-medel (som jag även hört de senaste 20 åren)- vilket det inte är - det går att skydda sig om man inte vill ha barn!!! Har även fått ett prematurbarn även om det inte var jättetidigt, v32, men har erfarenhet av släktingar som fått väldigt tidigt samt bebisarna på neonatalen - som var väldigt små, födda inte långt efter 22+ - men små barn - en del med vissa komplikationer - andra inga komplikationer alls!
Har aldrig genom gått en abort, och som min syn på saken är, hade jag bara gjort en om barnet inte hade överlevt utan för magen eller om det e en sjukdom som gör att barnet aldrig blir något annat än ett barn( tex: sjukdomen som gör att de ser ut som ödlor, ögonen blodiga och huden hård och blödig).. Min personliga åsikt e att e man mogen nog för att ha sex, ska man vara mogen att ta konsekvensen med oavsett om det gäller behålla abortera tidigt eller sent!! Men jag tycker att det e så jävla äckligt med våra abort gränser.. Nä, sänk ul kallelsen och därav alla kringliggande gränser gentemot barnet.. Lider så med barnet som får ligga o vänta på
änglarna och personalen på kk som somnar med bilden på näthinnan..
Någon som vet om det e många som adopterar "svenska" barn så som tex i USA??
Sen e juh frågan alltid laddad pga så många gör aborter och känner sig kritiserade av oss andra
18+4, menade jag. Inte 18+2..
såååÅ BRA skrivet!! satt med tårar i ögonen!!!
jag skulle Aldrig klara av en abort.. så när jag blev oplanerat gravid med barn nr2 när barn nr1 bara var 4mån.. och jag eg inte alls var mentalt&känslomässigt redo för en ny graviditet&förlossning så var en abort bara INGET alternativ..
jag kan INTE förstå hur kvinnor använder abort som något sorts preventivmedel.. man får faktiskt ta ansvar för sina handlingar om man inte använt skydd..
och jag håller helt med, abortgränsen borde ABSOLUT sänkas till v12!!! helt vansinnigt att man får göra fram till v18..
jag började känna fosterrörelser från v13-14 med bägge barnen.... hade aldrig för mitt liv kunnat göra en abort då.. aldrig..
tack för god läsning och mycket bra information!!!
Mvh M
Det är ett dilemma, abortfrågan. Det finns inte ett enkelt ja-nej-svar på frågorna som uppstår. Orsaken är naturligtvis att människors situationer är olika.
Föda ett barn med Ds om man är ensamstående kvinna? Hur klara det?
Ett barn jag träffat föddes med hela tarmpaketet utanpå kroppen; levde på sjukhus i ca 5 månader; opererades, övervakades - kom aldrig hem. Inte en endaste timma. Dog.
Det fanns i just detta fall ingen större överlevnadschans överhuvudtaget.
Jag skulle vilja ha din syn, Beckah, på just detta dilemma.
Gastroschisis, som åkomman du pratar om heter, är inte så himla ovanligt och i de flesta fall går det alleles utmärkt att operera in tarmarna och därefter han barnet leva ett så gott som vanligt liv. Så nej, Gastroschisis är verkligen inget skäl för abort i mitt tyckte. Lika lite som DS.
Akrani däremot, där kan vi börja snacka. Där har vi en verklig anledning till abort.
Jag hade inte fixat att göra abort om jag fått veta att min bebis hade kromosomfel.
wow... viktiga frågeställningar, verkligen. Det är ju inte klokt att gränsen för att rädda ett barn och abortera ett barn är i princip samma...mina barn fick en kusin som föddes i vecka 24 som nu är ett halvår gammal. Tanken på att det hade varit "okej" att ta livet av henne fram till två veckor innan hennes födelsedag är i det närmaste makaber...rysa
Jag har gjort en abort, var i vecka 6 och hade känt pappan i 2 veckor... Det var det jobbigaste jag någonsin gjort och jag kommer aldrig göra det igen!! Jag åt både p-piller plus att vi hade kondom, pga vi inte kände varandra och därmed ville vara extra försiktiga.. Ändå hände det! Jag har idag 2 barn, planerade och vet nu att jag blir VÄLDIGT LÄTT gravid.. så när jag slutar amma kommer jag använda flera skydd och hoppas på att det hjälper! Tycker också att gränsen för abort borde ändras, men inte att möjligheten till abort ska tas bort! Det är jättemånga föräldrar idag som inte borde bli föräldrar, men minst lika många som gör abort som inte borde få göra det.... Svår fråga och många tankar finns... Men tycker om att du tar upp en sånhär sak för det tåls att fundera på!!
Jag är emot abort och det har jag alltid varit. Jag vet med mig själv att jag ALDRIG hade klarat av det psykiskt. Men sedan så dömer jag ALDRIG en person som väljer att göra en abort. Min åsikt är den att en abort idag gör alldeles för lättvindigt. Jag måste säga att jag håller med dig sänk alla gränser. Hur kan man göra en abort utan några speciella orsaker när man kan känna bebisen röra sig? När barnet börjar forma sig, herregud de är runt 20 cm inga foster utan enligt mig är de barn. DS vore ingen anledning för mig att göra en abort, de har mycket gott att ge i världen och är några av de gladaste människorna som jag träffat. Det finns personer som måste göra en abort och det finns de som väljer att göra det. Det är inte min sak att döma någon men hur kan man ta död på ett BARN som är välutvecklat, de kan t o m andas när de kommer ut men ingen får göra något. För mig är det jämställt med mord, man kan göra mycket men får inte göra något.
"Det finns mängder av stackars sköterskor som genom åren vittnat om sådana upplevelser. Där de tagit emot små barn som kippat efter andan, försökt kämpa för livet, gnytt. Vissa har levt i timmar innan deras små kroppar slutligen gett upp."
Källa på det här påståendet som inte kommer från en pro life sida?
Jäklar vad du är bra på att skriva!
Jag tror att jag tycker precis som du.
I de fall där barnet eller mammans liv är i fara tycker jag att en abort nog kan göras ännu senare faktiskt, men då ska det vara mer eller mindre tvärsäkert att det är livshotande.
Annars håller jag med dig hela vägen:)
Carola, Tack :-)
Jo jag tycker också att man måste rädda mamma och barn men i senare veckor tycker jag att man ska sätta igång förlossningen alt. göra ett snitt och försöka rädda barnet istället (om barnet går att rädda till ett värdigt liv) alltså inte ta några "avlivningatabletter" för att försöka föda ut ett dött barn utan istället satsa på att föda ett levande barn.
Visst har du jobbat med prematurer? Eller minns jag fel.
Kram.
Jag undrar detsamma som J...källa på att "Det finns mängder av stackars sköterskor som genom åren vittnat om sådana upplevelser. Där de tagit emot små barn som kippat efter andan, försökt kämpa för livet, gnytt. Vissa har levt i timmar innan deras små kroppar slutligen gett upp."???
Vaddå källa?! Som om misslyckade aborter var något ov anligt eller någon hemlighet. det händer hela tiden i hela världen, även i Sverige att barn kommer ut levande efter en abort. Eftersom man menar att barnet inte är livsdugligt 8annars hade själva aborten i sig inte kunnat godkännas enligt lag) så gör man INGENTING utan låter barnet somna in av sig sjäölv. Det tar ju oftast minuter men kan även ta längre tid.
Som danska Dadjas son som levde i 3,5 timme fast han var född i vecka 19. Läs på hennes sida tror den heter http://www.naddis.dk eller liknande.
det finns också flera rapporter i media om barn som levt efter sena aborter. Den här pojken i vecka 22 tex: http://www.friatider.se/aborterad-pojke-levde-2-dagar-efter-aborten som levde två dygn, bortkastad och lämnad att dö.
Misslyckat abortförsök i vecka 22-24 är en frisk, levande pojke idag som går i skolan: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article265337.ab
SJÄLVKLART händer det att aborter i sena veckor (18-22) resulterar i att det föds barn som lever! rör sig, försöker andas, gnyr.
Bara för att det är otäckt att tänka på betyder det inte att det inte är sant. Tänk logiskt istället med tanke på de faktiska historier som finns om levandefödda barn i de veckorna. som Nadjas son tex.
Ja det var så jag menade:)
Kan man rädda liv, ett värdigt liv, så ska man försöka. Om barnet har ett sånt gravt fel att liv utanför livmodern inte existerar så måste man kunna få en abort nästan hur sent som helst. Nu upptäcks ju sånt nästan alltid vid rutin UL tack och lov.
Om mammans liv är hotat av att gå tiden ut så bör barnet plockas ut och vårdas så snart det går.
OM det inte går att vänta så att barnet hinner bli moget nog att förlösas, så "måste" mammans liv prioriteras...men den kvinnan finns ju inte som med glädje gör den prioriteringen, så det är ju skitsvårt att generalisera!
Bara att tänka tanken att behöva ta det beslutet gör så att jag får ont i magen..måtte det aldrig inträffa.!
Jag har jobbat på neo, helt rätt, men med de hyfsat stabila bebisarna, inte med minipyren:)
jo mamma har bäretat om det. när hon jobbade på förlossningen. De kämpade o kämpade med ett önskat barn o gjorde allt för att hålla det vid liv. I rummetbrevid ligger nästan lika gammalt foster som de inte får hjälpa som helt uppenbart var starkare än det önskade. Så hemskt att se de små liven kämpa o kämpa utan att få den hjälp som fakitiskt finns idag. Men jag kan tycka abort är bra till en viss gräns det är som allt annat det ska inte utnyttjas. det sak användas när det behövs som tex skönhetsoperationer, kejsarsnitt, ersättning, rullstol m.m Detta är medel o metoder som är skapta för de som verkligen verkligen behöver och ska inte enligt mig inte utnyttjas bara för att man "vill" Tänk om jag skulle säga att nä jag vill inte gå så jag köper mig en rullstol. Lika osjälvklart tycker jag att det ska vara att välja ersättning bara för att man vill. OJ ny byter jag spår ber om ursäkt för det men det jag tycker o alltid kommer att stå fast vi är att jag vill att ersättning ska vara gratis för de som behöver det hjälp medlet för att mata sina barn. För det är exakt vad det är. Ett hjälpmedel som är skapt för att det finns de som inte kan amma. Det är inte skapt för att vi INTE ska amma som många verkar tro.
Men fortfarande, vem ska ta hand om alla oönskade barn?
Ja, visst är det pro life-programmet som argumenterar.
Var och en må ta ställning själv.
Även om vi har fri abort till en viss tidsgräns, är det också tillåtet att vara emot lagen om fri abort.
Yttrandefriheten garanterar ju också fri opinionsbildning.
Själv tar jag avstånd från pro life-rörelsen. Men den diskussionen hör inte hemma i Beckahs blogg.
Ska omformulera mig,visa mig en VETENSKAPLIG källa som säger att misslyckade sena aborter är ett problem.
Eller så kan du sluta använda äcklig prolife retorik.
Du kanske skulle ta och titta lite på hur statistiken ser ut för aborter i sverige, sena aborter är väldigt ovanliga, de flesta aborter utförs före v 12.
Sena aborter efter v 20 görs nästan uteslutande på livsodugliga foster. Övriga är försvinnande få och det är bara obehagligt av dig stt sitta och moralisera över dessa.
Jag håller med att gränserna ska sänkas, absolut, men det är inte alla som ens vet att de är gravida så tidigt som vecka 12, ska de inte ha rätt att välja, eller menar du att de ska ingå i speciella skäl?
Jag har en fd kompis som gjorde en abort i v22 för att hennes kille lämnade henne och för att hon inte orkade att ha två blöjbarn samtidigt.Hon fick godkänt att avbryta graviditeten.
Efter det så kunde jag inte vara kompis med henne längre.
Jag tycker att gränsen ska sänkas och det rejält.
Maria; ja, det menar jag. Upptäcker man att man är gravid i vecka 13 så ska det vara en särskild prövning för att få göra abort.
Matilda, EXAKT! Helt mina åsikter också!
Sena aborter blir inte trevligare för de barn som blir aborterade bara för att antalet är försvinnande få! Vad är det för märkliugt argument? Det är rätt få barn som blir ihjälslagna också i Sverige varje år men det gör det ju inte okej för det! Varje barn som dödas är ett barn för mycket.
Sen är det inte så himla få tycker jag. det är ändå flera hundra och i mitt tycke är det rätt många små barn!
Ullis jag har en bekant som gjorde abort i vecka 19 av en liknande anledning. Förhållandet med pappan var struligt och hon hade ett litet barn sen innan. Hon velade fram och tillbaka och bestämde sig för abort och ljög för pappan och sa att det var missfall. de tog en massa kort på pojken, gav honom ett namn och han har en plats i minneslunden. helt SJUKT! Efgter detta har hon skaffat 3 barn till...
Jag är för abort. Men tycker man ska sänka gränsen. Jag gjorde en abort i v 8. Jag planerade graviditeten men blev sjuk under och var tvungen att äta läkemedel som definitivt skadar fostret. Det var jobbigt men det var en Borelia infektion som blev allvarlig. Så det blev kortison, antibiotika och ett immunhämmande medel på det som i regel alltid ger fosterskador. Över v 16 tycker jag gränsen börjar bli för lång.
Söndagen den 18 april föddes och dog min lilla flicka i v 19+6. Hon sparkade så livfullt i min mage, men i världen utanför fanns aldrig ett liv för henne. Jag gråter och känner en oerhörd besvikelse varje dag. Livet är förjävla orättvist! Jag och min man har kämpat med att "skaffa" ett syskon till vår son i över två år nu. Efter 8 månader blev det äntligen plus på stickan. Det slutade med missfall i v 9. Blev gravid igen men det slutade med missfall i v 9 även denna gång. Blev gravid på nytt och trodde verkligen att det skulle gå vägen, men på rutinultraljudet den 13 april gick vår dröm i spillror. Fostret var väldigt sjukt och skulle förmodligen inte ens överleva graviditeten. Det handlade om Trisomi 13 med grava missbildningar och utvecklingsstörning som ej var förenlig med liv. Vi var tvungna att ansöka till socialstyrelsen om att få göra sen abort.
Tycker du inte att jag och min man hade rätt till det Becka?
Jag håller med dig om att det är fel att göra sen abort om fostret är friskt, men hur ska man göra ifall som mitt, när det upptäcka först på rutinultraljudet?
Anna; beklagar dina fruktansvärda förluster, helt galet orättvist är det såklart!
Jo, visst hade ni rätt till det men som jag skrivit innan så kan man ju inte enbart sänka gränsen och sen fortsätta ha rutin-UL i vecka 18. man får ju då samtidigt utöka fosterdiagnostiken.
Med mitt "förslag" betyder det att ni hade fått upptäcka er dotters kromosomfel mycket tidigare och kunnat avbryta tidigare.
Kram.
Eftersom det är valår i år har du tidernas chans: det finns ett parti där din syn på aborter passar in som gjutet!
KD!
Du kan göra politisk karriär på detta.
Sedan kan jag ju undra hur det kommer sig att du räknar DS som "småfel". Den här kromosomavvikelsen kan betyda allt från "lindrigt" dvs inlärningssvårigheter och infektionskänslighet till totalt handikappat liv.
Du missade också poängen i frågan om barnet som föddes med tarmarna utanpå kroppen: levde 5 månader, operationer, aldrig hemgång. Dog på sjukhus. Småfel? Typ.
Läkarna har sagt till oss att detta hade gått att se på ultaljud tidigast i v 13. Hjärnan kan se avvikande ut även på friska foster tidigare än v 13 för att sedan "växa till sig" och bli normala. Fvp gör man väl först i v 15? Om man gör det tidigare så kan den mängd fostervatten man suger ut för att göra ett fullständigt kromosomprov äventyra fostrets liv har jag fö mig. Sedan tar det ju också ett par veckor innan man får svar på provet.
Alla som bär på ett foster som inte skulle överleva utanför mammans livmoder skulle ju vilja göra abort så fort som möjligt kan jag tänka mig, men hur tidigt kan man få reda på allvarliga fosterskador? Kan det ske innan vecka 12?
Eftersom Trisomi 13 i vissa fall är ärftligt (vi har inte fått svar på om jag eller min man är bärare än, det tar 4-5 veckor) så kommer vi isf få göra täta ultraljud vid nästa graviditet, men, som sagt, inte säkert att vi får fullständiga svar innan vecka 12...
Jag tycker att vi ska ha kvar den abortgräns vi har nu, men friska foster ska ej få aborteras bort sent. Med undantag för incest osv... Eller nja, jag vet inte riktigt... Det är svårt... Man önskar att det gick att se från fall till fall, men samhället är ju tyvärr inte riktigt uppbyggt så...
Tack för omtanken förresten!
Okej, funderade bara på hur du tänkte där =)
Håller med!
Och skulle jag komma till dej som gravid (när du blir BM) så skulle jag bli väldigt glad för att få komma till nån som kan ge mej de fakta jag vill höra och samtidigt den omtanken jag skulle behöva =)
Jag tycker att abort alltid är ett bättre alternativ än att föda ett oönskat barn.
Jag håller helt med dig Beckah! GRÄNSEN BORDE ÄNDRAS NU! tyvärr blir många upprörda när man höjer rösten om det här.
Och såvitt jag vet är bara Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för en sänkning av gränsen. :/
Håller helt med dig. Jag förstår inte hur man kan göra abort - speciellt inte efter att ha fått barn själv. Det känns från dag 1 att det är ett liv i magen.Skulle kännas som mord om man gjorde abort. Jag förstår inte problemet med att inte använda preventivmedel. Det är inga problem att få tag i i Sverige. Allt annat är slapphet. Använd preventivmedel och tänk efter FÖRE!
Great site!!!
jag gjorde en 2stegs abort för exakt 2 veckor sedan, och jag kan säga att det inte bara är att avsulta en graviditet.jag är 18 år och bestämde att det var det bästa för både mig och barnet.
Men det kommer också en HEL DEL ångest, och psyckiska känslor när man är på sjukhuset. När jag var "klar" så satt jag och grät i 2-3 timmar för att jag kände mig som världens sämsta person. Men jag vet, att jag gjorde det här barnet en tjänst. för enligt mig, så ska inte ett oönskat barn födas .. men ja, jag mår skit över det.
Ser att det var ett tag sedan ni diskuterade detta men kan inte låta bli att kommentera åndå. Läste att någon tyckte det var ok med abort när barnet har gastroschisis. Är född med gastroschisis och var den första som överlevde detta i Sverige och tycker att det är hemskt att folk börjar tala om att döda barnet för det! Tack vare att jag var en fighter som ville leva banade jag vägen för att rädda andra barn som fötts med samma åkomma för att läkarna filmade operationen som användes i utbildningssyfte. Glad att jag överlevde :) en pojke föddes innan mig på bb som hade samma åkomma och dog sorgligt nog. Tyvärr är det en risk när man skaffar barn att det slutar så hemskt, men att abortera bort honom för det är inte ok, tänk om han hade överlevt istället det vet man inte innan. Fruktansvärt att välja ut barnen att de är inte värdiga att leva! Om man börjar diskutera som med gastroschisis vart går då gränsen sen? Fel kön, hårfärg!?? Hjärtat blöder när man ser bilderna på dessa barn som är så gamla som aborterats...fruktansvärt!! Att detta inte klassas som mord? Man får inte mörda människor men dessa går bra?
