Livsviktigt - om organdonation
Jag tänkte ta upp ett viktigt ämne. Organdonation.
Är organdonation något du funderat över? Känner du någon som behöver få, eller har fått ett donerat organ? Har du tagit ställning?
Det är hundratals svenskar som idag väntar på organ, en del dör i väntan, bara för att det inte är tillräckligt många som valt att donera sina organ efter sin död. Man vet att de flesta idag är positiva till organdonation men långt ifrån alla dessa har meddelat det på ett eller annat sätt.
Jag valde att anmäla mig och min första son, Victor, till donationsregistret redan när han var bebis och jag var 16 år gammal. Det kändes naturligtvis väldigt obehagligt att anmäla sitt barn för donation och jobbigt att ens tänka tanken att något skulle kunna hända, men tyvärr är det ju faktiskt så att saker och ting kan hända och då vill jag att det redan ska vara en självklarhet att organen ska doneras. Idag är hela vår familj anmäld för donation, till och med lille Elmer som bara är 4 månader gammal.
Jag vill inte att mina barns organ ska gå till spillo om de genom sin död istället kan ge liv eller förhöjd livskvalité åt ett annat barn tex. Mina barn behöver inte längre organen om de är döda.
När det gäller mig själv så känns det bra att ta det här beslutet innan så att min familj slipper fundera om något skulle hända mig. De slipper undra vad jag ville och de slipper fatta ett beslut åt mig då jag redan bestämt själv.
Många tycker att det känns fel och så obehagligt att de faktiskt inte vill anmäla sina barn. Frågan man kan ställa sig då är om dessa föräldrar å andra sidan skulle välja att ta emot ett organ om det var just deras barn som gick och väntade på ett nytt hjärta? Antagligen hade de tagit emot och varit ganska tacksamma över att donatorns föräldrar valt att donera sitt barns organ...
Det här är en mycket viktig fråga och det är bra att diskussionen väcks med jämna mellanrum för att fler ska ta sig tiden att anmäla sig och sina barn.
Det tar bara några sekunder och är gjort med några klick. Gå in här och anmäl dig, idag:
https://app.socialstyrelsen.se/donation/anmaldon.aspx
Läs mer om organdonation och donationsregistret här inne: www.livsviktigt.se
Länka gärna till detta inlägg i din blogg, eller gör ett liknande inlägg själv för att sprida det viktiga budskapet.
______
Läs gärna övriga inlägg i kategorin "Råd, hjälp & information" också.
nä om något hade hänt mina barn så hade jag bestämt då om deras organ ska doneras eller ej.Inget jag hade kunnat ta ställning till medans dom lever.
Men det är ju bra att man donerar självklart.Men inget jag bestämmer redan om barnen ialfall.Själv ska jag inte donera mina organ.
Hur kommer du göra om du själv skulle behöva ett nytt organ då? kommer du att ta emot i så fall? Tänkte med tanke på att du inte vill ge bort.
jag har gått in på sidan för längesen och valt att jag inte ska ge bort några organ.
jag känner inte att någon ska gå in i min kropp efter min död och ta ur organ. Kanske själviskt o tänka så, men ex när min pappa dog hade jag aldrig velat att dom tog organ från honom, då hade de inte varit honom dom begravt.
Det känns fel att någon ska karva i min kropp, smatidigt som jag gärna vill hjälpa andra.
Ställer samma fråga till dig iidaa; skulle du ta emot organ om du behövde?
För mig är det självklart att donera, däremot är det inte alls lika självklart att jag vill att det finns registrerat. Jag bär med mig donationskort för mig och dottern men har inte registrerat det, mina anhöriga vet hur jag ställer mig i frågan och det är inget de behöver fundera på om det skulle bli aktuellt, de behöver bara svara ja om frågan kommer upp.
Inget man vill tänka på men ack så viktigt. Jag anser att är man död & nån annan kan leva vidare så gör jag vad jag kan. Jag väljer att donera båda mina & mina barn organ. Hoppas att andra oxå gör det för mig & mina barn.
Jag har aldrig funderat på om jag tar emot. Men tror säkert jag kan tänka mig och ta emot något. Men med mina gener kommer det nog inte finnas mycket man kan ge bort.
Ja vi är anmälda till donationsregistret,både jag och barnen..Till att ge organ,inte för att dom ska gå till forskning..
Ta emot kommer jag kunna göra. Men kommer inte donera själv. Känns konstigt att ngn skulle ta ngt från kroppen. Är med i Tobiasregistret och blodgivare längre än så blir det inte.
Hallå Beckah.
Tänkte fråga, har för mig att du säljer en del kläder osv på Tradera. Gör du någon reklam på bloggen för dem? :)
Kram Lisa
Här e hela familjen anmälda som donatorer. Känns absolut självklart för oss. Skulle vara evigt tacksam om vi skulle behöva ta emot någor organ också ju.
Dessutom så har faktiskt redan en av våra familjemedlemmar donerat... När Isabelle dog fick vi förfrågan om hennes hjärtklaffar. Och så här i efterhand känns det bra att hon förhoppningsvis har kunnat hjälpa ett annat barn att leva vidare.
Jag har ett kort som jag bär med mig som det står att jag donarar. Men jag ska nog faktigst gå in på sidan och registrera mig och barnen för ibland kan man ju glömma kortet och vem vet kortet kan ju faktigst försvinna tex om lillgrabben råkar få tag på plånboken.
Jag donerar gärna för att hjälpa andra att överleva, jag låter gärna mina barns organ bli donerade om det hjälper andra att överleva.
Bra och viktigt inlägg. Jag har anmält mig nu (tror att jag kanske redan var anmäld men inte helt säker). Tack!
Lisapetri; ja när jag lägger upp på tradera gör jag reklam här, fast det är länge sen nu men jag planerar snart en liten omgång traderasälj.
**
Jessica/mjukis: <3
jo ta emot skulle jag göra om det behöves.Men inte donera själv.Varför vet jag inte.Gillar bara inte tanken av nån ska gräva i kroppen när man är död.Sen är det givetvis jätte bra att folk vill donera.Men bara att vissa vill absolut inte..och där är jag med.
kan man tänka sig att ta emot organ, vilket i princip alla kan, så borde det vara en självklarhet att även ge.
jag blir faktiskt lite förbannad på ovanstående som säger nej till att ge men ja till att ta.
Håller med dig Sarah. Det säger en del om vilket egoistiskt samhälle vi lever i.
Härligt! Du köper ju så mycket fint till Elmer och Lily drar ju ett par stl:ar mindre än honom :)
Folk lär ju bli tokiga när dom ser att kläderna kommer från dig! :)
Jag resonerar som så att när man är död så finns man förhoppningsvis på ett annat ställe eller är återfödd till nån eller nått annat ( tror och hoppas på reinkarnation )så vad ska jag eller min mina efterlevande med min kropp som bara är ett skal. Jag har ingen nytta av den då. Jag har anmält mig redan i donations registret och ville även när jag födde Josefine donera blod ifrån navelsträngen men fick ej det då det visade sig att det kan man bara göra på ett fåtal sjukhus i Sverige för tillfället och det närmaste ligger 60 mil bort ifrån där jag bor. Mina barn är ej anmäld där då min man och jag är lite oenig i den frågan. Han vill inte ta ställning till det för han känner att det är obehagligt att tänka att våra barn skulle kunna tas ifrån oss. Jag vill ju naturligtvis inte tänka heller att mina barn ska skulle kunna dö men jag tror att jag skulle finna en tröst i att mina barns organ kan rädda ett annat barns liv. Jag önskar ju helst av allt att mina barn får leva ett långt, friskt och lyckligt liv. Jag har försökt att övertala min man att skriva in sig där men han vill inte och det får jag väll respektera lika mycket som han får respektera att jag vill donera mina organ vid min död. Jag tycker det är en självklarhet då man kan hjälpa att rädda nån annans liv vid organ donation.
många vill inte skriva på ngt sånt för dem känner att dem skriver under sin egna dödsdom då.
Jag är (självklart) FÖR donation. Hade ett kort i plånboken förr men det är borta nu. Anmälde mig nyss på webbplatsen. Jag tycker det är ganska ego att vilja ta emot men inte att ge.
Jag tycker det är självklart att man donerar organ om man kan, dvs om ens organ går att använda.
Jag har fyra barn och alla dem plus vi vuxna är anmälda till donationsregistret.
Om mina barn drabbas av något som kräver donation hoppas jag av hela mitt hjärt att det finns organ för donation, och om mina barn dör från oss så hoppas jag att någon annans barn kan få leva med hjälp av organ från mina barn. Jag skulle inte kunna leva med mig själv om jag inte var villig att låta en annan människa leva enbart pga egoism.
Jag vill donera mina organ för att ge liv till andra om det skulle bli så att jag går bort och de kan rädda organen. Men då jag registrerade mig funderade jag lite på det där med forskning, det är ju egentligen samma sak som att ge till en människa då forskning är nödvändigt och räddar många liv, men samtidigt känns det annorlunda eftersom man ju inte ger direkt till en annan kropp. Ja det är lite mer komplicerat tycker jag men valde ändå göra det.
det är väll själklart alla tänker olika.Vissa vill och andra inte..något att bli förbannad på??Alla har väll olika åsikter.Mina barn bestämmer själv sen om dom vill donera eller inte...och om nåt händer nu så bestämmerj ag det då!
vi är anmälda att donera organ allihopa här. även Hilma 4 mån.
Vad spelar det för roll vad som sker med kroppen när man är död...är man död så är man enligt mig. men som donator har man ju möjlighet att leva vidare genom någon annan.
det är otroligt egoistiskt att man kan tänka sig att ta emot, men inte att ge
jag är registrerad och kommer även att registrera mina barn när den dagen är kommen. förstår inte riktigt vad som är så farligt med att nån skulle "gräva" i ens kropp när man är DÖD. tänk om en nära släktning skulle behöva ett nytt organ och just ditt organ skulle passa perfekt. så dör du men har valt att inte donera så släktningen dör också. väldigt onödigt. kan man ta så bör man också kunna ge!
Jag tycker det är självklart att donera. Och väldigt väldigt egoistiskt av dem som säger att ta emot vill de men att ingen får "gräva" i deras kroppar efter organ.
Med tanke på att människor dör i väntan på donation tack vare organbristen kanske det borde finnas två "listor"? En för dem som vill donera och alltså kan få ta emot organ och en annan lista för dem som inte vill donera - och därmed inte heller får ta emot?
Viktigt ämne!!
Är man beredd på att ta emot organ, ska man också vara villig att ge!! Och vem säger nej till nya organ till sitt sjuka barn... Inte många!!
diana; jag blir inte förbannad. jag har full respekt för att vissa inte vill donera av religiösa eller andra skäl men då ska de ju INTE ta emot organ heller. kan man inte tänka sig att ge ska man inget få. Väldigt enkelt.
Japp, har anmält mig som donator för många år sedan. Dock ej Eskil ännu, men ska göra det. Bra att du påminde!
Men Becka försök och tänk lite längre än att dömma andra och kalla de för egoister. Att donera är inte självklart för alla. Den största orsaken till att vi tackar nej är enligt undersökning för att vi är obekväma inför döden. Beslutet kanske inte går att ta förräns man själv sitter i den sitsen. Det måste mogna fram.
Såklart det inte är självklart för alla! Det respekterar jag och har full förståelse för. Tex är det ju så inom vissa religioner att man tror att man behöver alla sina kroppsdelar i nästa liv tex och då går det ju inte att skänka bort något men då ska man ju inte heller ta emot!
Man kan ju inte tänka så heller.Om man ligger där sen och behöver -Nä vänta...ni kan inte ge mig för jag har själv inte donerat.?!
Nä det är väll tacksamt för dom som har donerat att vilja göra det ju.Så att man inte ska ta emot för man själv inte donerat stämmer ju inte alls,det är ju bara så vissa vill och andra inte.
Vaddå HAR donerat? Om man har donerat är man ju rimligtvis död!
Vi pratar rent teoretiskt vad masn kan tänka sig och kan man tänka sig att ta emot ska man kunna tänka sig att ge bort också.
Står man där och behöver organ organ så inser man hur fruktansvärt det är att vänta så då är man nog rätt villig att donera också. Jag tror de flesta på väntelistan är villiga att ge bort sina organ också, eftersom de vet hur det är att behöva ett och vänta.
Men nu pratar vi hur man ställer sig till det utan att vara i den sitsen. Teoretiskt.
Jag har registrerat mig och barnen för längesen! SJÄLVKLART ska vi ge bort våra organ om vi dör, jag ser ingen anledning till varför man inte ska låta någon annan leva, när man själv är död!
Resonemang som att man kan ta emot, men inte ge - man är ju död, spela roll? Man är inte ens i kroppen längre, man är DÖÖÖÖD! Men visst, låt någon annan dö för att ni inte kan ligga i jorden och förmultna utan er lever eller lunga... Jag tycker det går oerhört många liv i spillo för att folk inte donerar! Bra inlägg!!!
Jag har fyllt i att jag donerar mina organ. Måste dock registera barnen. För mig är det en självklarhet! Skulle någonting hända ´mina barn som innebär att dom kan rädda livet på ett annat barn så kommer vi donera deras organ.
Vad säger du om dina barn bestämmer sej för när dom blir äldre att dom inte vill donera sina organ? Tar du bort dom från registret då?
Eftersom det är en sån självklarhet kommer mina barn vara väl medvetna om varför det är så viktigt att donera så risken att de inte skulle vilja donera är ytterst liten men visst, när de är 18 år får de gå ur om de vill. fram tills dess är det ändå jag som bestämmer om de dör och dör de efter de fyllt 18 år så kommer jag också välja donation om de inte uttrycklingen valt att registrera om sig som NEJ till donation (man kan registrera att man INTE vill, annars räknas det som att man vill tills anhöriga säger nej).
Jag har anmält mig till donationsregistret. Det jag inte längre behöver lämnar jag gärna till någon annan så att den kan överleva/få ett drägligt liv.
Mina barn har jag pratat med om detta, när de var så pass gamla att de förstod innebörden i det vi talade om. Vi kom då överens om att de själva skulle göra ett aktivt val när de blev myndiga.
Mitt ena barn donerar sina organ den andra gör det inte.
Vad är rätt och vad är fel? Jag respekterar bådas beslut. Skulle aldrig falla mig in att försöka påverka mina barn till att tycka annorlunda. Detta är 2 otroligt kloka killar som har gjort sina val.
Alltså nu hänger jag inte med, vaddå om man inte säger nej till donation tas det ändå?? trodde det var tvärtom att dem absolut inte fick ta ngt från en kropp som man är osäker på hur den ville ha det!
det räknas som att man vill om man inget sagt och då måste anhöriga säga ifrån om de inte vill.
kan man va hundra att inget pedofil äckel,mördare eller andra idioter får mitt organ så kan jag göra d! men nä tyvärr kan man inte det.
skulle dxu kunna ta emot ett hjärta från en död pedofil om du behövde ett hjärta och annars skulle dö?
Än inte anämld, kommer inte göra det heller, o kommer inte ta emot heller...
Vore fel att ta emot om jag inte kan ge o tvärtom..
Skrämmande hur naiva vissa är i en så viktig fråga. Så att själv få ta emot organ ska vara en rättighet även om man inte kan tänka sig att donera? Människor DÖR av sjukdomar/skador pga organbrist och egoister kan sitta och skriva att de ska HA men vägrar GE? Det är så små barn beter sig, vägrar se orsak och verkan och det är OK för ett litet barn. En vuxen ska enligt min åsikt bete sig som en vuxen! Mina organ är tillgängliga den dag jag inte längre behöver dem, även för forskning. Blod kan man ge hela livet om man är frisk/ej gravid och det gör jag så ofta jag får. För mig är detta självklart!!! Är man motståndare till donation får man banne mig lov att vara det över hela linjen och inte sitta och gnälla att jag ska minsann bara ha!
Jag trodde faktiskt inte att det på riktigt fanns vuxna, friska, människor som säger att de inte tänker donera några organ men däremot gärna ta emot om det skulle behövas. Herregud. Det måste vara det mest själviska jag någonsin hört talas om. Vidrigt rent ut sagt och ja, jag blir faktiskt lite illamående.
Vissa känner det tydligen som om de skriver under sin egen dödsdom när de väljer att donera sina organ. Och det vet vi ju att det är ren vidskeplighet. Men att välja att INTE donera sina organ kan mycket väl skiva under någon annans dödsdom. Och det är ingen vidskeplighet, det är på riktigt.
Ett viktigt ämne! Som jag känner det i dagens läge så vill jag inte donera mina organ eftersom jag är ganska överviktig. Jag vet inte om mina organ är i bästa form om man säger så. Dock vet jag ju inte de har nån betydelse men de borde de ju kunna ha eftersom det INTE är nyttigt för hjärta, lever m.m att vara överviktig. Men jag har absolute INTE stängt några dörrar för en eventuell framtida donation. Man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.
Jag sökte på att skriva in sig att donera organ och så kom jag in på detta inlägget!
För mig har det inte alltid varit en självklarhet att donera organ om jag skulle gå bort. men efter en tids olika sjukdomar har jag insett om det inte hade funnits mediciner hade jag inte kunnat leva ett normalt liv. Därför är det så extremt viktigt att sätta upp sig som donator! För om jag dör så vet jag inte vad som sker med min kropp och kan jag rädda fler liv är det väll bara positivt?!
